Våra kök tillverkas för hand i våra egna snickerier. Ett måttbyggt kök är ett genomtänkt hantverk från ritbord till färdigt kök, helt anpassat efter rummet. Kök och inredning är inte bara anpassade efter rummets mått och förutsättningar, utan följer även husets stil.
Våra innerdörrar tillverkas på traditionellt sätt med spegelfyllningar och ram i massiv furu. På dörren och karmen monterar vi traditionella stapelgångjärn. Sedan är det bara att välja vilket dörrhandtag och andra beslag du vill kombinera med.
Gamla fönster som suttit länge behöver underhåll och ibland en mer omfattande renovering för att överleva. I de flesta fall är det något du kan utföra själv, det behövs bara lite tålamod, och sen ger övning färdighet!
Här hittar du allt du vill veta och mer därtill kring stilhistoria, historisk arkitektur och stilepoker. Inspiration, kunskap och renoveringsguider för byggnader från sekelskiften fram till senfunkis. Du hittar också artiklar om byggnadsvård ur olika perspektiv och historiska platser och personer eller berättelser för nöjes skull.
Vi vill inget hellre än att inspirera dig till att renovera tidsenligt, att följa husets historia och att helt enkelt våga prova och inspireras och inspirera andra. Inget gör oss gladare än att få ta del av era projekt!
Krok efter förlaga från Jernbolaget Nr 5810 med egensinnig karaktär och cirkelformat fäste. Med fyra skruvhål för montering klarar den att hålla tyngre föremål.
Kattsundsgatan i Malmö härstammar från medeltiden men är skriftligt belagd som "Kattesund" först 1532. Kattesund är en beteckning på en smal gata, som sannolikt ursprungligen varit vattenfylld. En av de få bevarade gatorna i de forna Carolikvarteren, en av stadens äldsta delar.
Obehandlad mässing var dominerande som material för beslag innan sekelskiftet. Sedan kom tekniken med att förnickla mässingen, och det förnicklade blev på modet. Även våra förnicklade beslag är alltså tillverkade i mässing.
Genom att förnickla ett mässingsbeslag blir det blir motståndskraftigt mot oxidering, får en hårdare yta, och blir väldigt lik silver med sin varma glans. Detta ansågs oerhört modernt i takt med att utsmyckning och imitationer av guld och ädla material började anses som gammaldags och opraktiskt. I många hem ägnades mycket tid åt att putsa upp mässingen medan vi idag ofta ser oxideringen som en vacker patina. Den förnicklade mässingen höll sig däremot blank och silverfärgad över tid.
För att förnickla ett mässingsbeslag används en elektrokemisk process där mässingen beläggs med ett tunt lager nickel i ett jonbad som med hjälp av ström gör att nickeln fastnar på beslaget.
Skilja mellan förnicklat och förkromat
Många tycker att det kan vara svårt att skilja mellan krom och förnicklad mässing eftersom de båda har en blank silverfärg och inte sällan förekommer på samma typer av produkter. Men hur kan du se skillnad då? Om du håller ett kromat och ett förnicklat beslag mot varandra så har det förnicklade en varmare färg medan det kromade beslaget har en kallare, blåaktig ton. Detta kan vara bra att ta med sig om beslagen ska sitta precis bredvid varandra.
Mässing är en legering av koppar och zink, och ett material som lämpar sig väl för både gjutning och svarvning. Obehandlad mässing var helt dominerande som material i beslag innan sekelsskiftet, sedan kom tekniken med att förnickla mässingen, och just det förnicklade blev modernt. Även våra förnicklade beslag är alltså tillverkade i mässing.
Det finns en väldigt viktig skillnad mellan våra mässningsbeslag och andra. Alla våra mässingsfärgade beslag är nämligen obehandlade. Detta har fördelen att mässingen oxiderar naturligt med tiden till en vacker, matt guldbrun ton tillsammans med de repor och märken som kan uppstå i denna förhållandevis mjuka metall. Vill du att beslagen ska behålla sin blanka guldnyans går det bra att putsa dem lite då och då. Vill du att beslagen ska oxidera extra snabbt finns det några husmorsknep som fungerar olika effektivt men som påskyndar oxideringsprocessen en smula.
Vad är då behandlade mässingsbeslag? Jo, många tillverkare låter klarlacka sina beslag, ett påfund från 1970-talet. Tanken var att om man lackar beslagen behöver de inte putsas, utan håller sig blanka och fina. Lackade mässingsbeslag slits dock inte lika fördelaktigt då det med tiden slits hål här och där på lacken, och beslagen blir fläckiga och fula. En del beslag kan också ha bara ett överdrag av en mässingsfärgad metall ovanpå en billigare metall som slits ner med tiden.
Därför är vi noga med att alla våra mässingsbeslag ska vara obehandlade och gjutna av massiv mässing.
Att montera knoppar, krokar och lådhandtag är egentligen ingen konst – du behöver bara några få hjälpmedel, nämligen rätt borr och rätt skruv.
Till alla våra knoppar och handtag medföljer rätt sorts träskruv; oftast kullerförsänkt spårskruv i samma material som beslaget. En del knoppar och handtag har genomgående skruv, det vill säga en skruv som går igenom luckan/lådan från baksidan och i beslaget.
Beslag med träskruv
Sätt eller mät ut beslaget där det ska sitta och markera hålen med en blyertspenna.
Förborra lika djupt som skruvens längd med ett borr som är ca 1 mm mindre än skruven. De flesta av våra beslag har 3 mm skruv, alltså förborrar du med en 2 mmborr. Detta är särskilt viktigt om det är ett hårdare material än trä du skruvar i, t.ex MDF.
Skruva i spårskruven med en platt skruvmejsel som passar i spåret. Tänk på att mässingsskruv och förnicklad mässingsskruv är ganska mjuka; se till att du inte drar sönder spåret eller skruven. Skruva i skruven lagom hårt, du behöver inte ta i så att du spricker.
Beslag med genomgående skruv
Märk ut hålet med en blyertspenna.
Den vanligaste skruven för beslag är M4, dvs en 4 mm skruv. Skruven ska gå helt igenom luckan/lådan, borra därför ett hål med en 4 mm borr (eller med samma mm som skruven).
Håll knoppen/beslaget mot utsidan och skruva i skruven i beslaget från insidan.
Lycka till med monteringen!
Till vänster: träskruv, till höger: genomgående skruv.
@byggfabriken - Inspirera & Inspireras
Byggfabriken på Instagram. Tagga med @byggfabriken så kan din bild synas här.
